You make my heart..
..smile
Sådär då var torsdagens jobb och hemma sysslor avklarade. Nu är det bara lite små fix kvar sen är jag redo på avfärd. Har varit en bra dag på jobbet idag, gick ruskigt fort. Så skönt. Har dock varit väldigt trött men kom mig iaf upp till min morgonpromenad i morse det var ju tur de iaf. Men har varit allmänt trött hela dagen och är fortfarande trött. Åt middag tillsammans med grannen i vanlig ordning efter jobbet. Gjorde dessutom i ordning matbackar åt oss tills i morgon. Sen behöver man inte tänka mer på matbackar förrän på måndag, how nice! Ska snart göra mig klar för avfärd mot syster, hennes karl fyller år idag så det är kalas för hela slanten. Hon har dessutom bakat marängtårta, ska bli hur gott som helst. Sen efter de blir det hemåt och tidigt i säng. Fast måste ju självklart hinna prata med K innan jag går och sover!
I morgon är det äntligen fredag! Den mest efterlängtade fredagen på länge. Veckan har ändå gått väldigt fort på jobbet men här hemma har tiden nästan stått stilla har det känts som.. Tror också att tågresan i morgon kommer kännas som en evighet. Men jag känner redan lyckan i kroppen när jag kommer fram till luleå och äntligen får träffa K. Helt underbart. Sen är det bara 12 mil eller nåt sånt så får jag träffa barnen också, om dom nu inte hunnit sova.. För vi ska ju nämnligen äta på Max i luleå innan vi åker vidare till Fällfors, ska bli grymt gott. Max är det beeeesta!
Tror jag fortfarande är lite i chock sen igår.. Läste en väldigt speciell sak som gick rakt in i hjärtat och fick alla känslor att vakna till liv. Viste inte riktigt hur jag skulle ta de, blev så himla glad när jag läste de så till och med tårarna kom, många gånger om. Samtidigt är jag livrädd. Det var länge sen någon öppnade så djupt och ärligt till mig så jag vet inte hur jag ska bete mig, hur jag ska ta de, hantera de.. Det är många tankar och känslor just nu. Men ändå på ett positivt sätt.. Jag känner mig bara mer och mer säker för varje dag som går och jag hoppas att jag ska må lika bra och känna mig lika säker och trygg i det här när jag återvänder hem igen på söndag. Självklart kommer ångesten och paniken komma bara för att jag inte vill hem, inte vill tillbaka till vardagen som K inte medverkar i just nu. Men jag vill att känslorna som finns inom mig nu ska stanna där och växa sig starkare än någonsin. Jag tror inte jag kan hitta någon bättre än K, och jag vill heller inte leta. Jag vill verkligen få det här att fungera även om han finns 50 mil bort varannan vecka. Till slut kommer en lösning på distansen men just nu måste man gilla läget även om det är mer och mer jobbigt för varje dag som går och vissa gånger kanske det inte är 1 vecka tills vi ses utan 2 eller 3. Men om man verkligen vill och kämpar så tror jag att man klarar det mesta, eller jag är nästan helt säker på att man klarar de! Vissa dagar är tyngre än andra. Men jag vet att allt det här kommer vara värt i framtiden! Så nu hoppas jag verkligen på en väldigt kärleksfull och trygg framtid tillsammans med K. Och i morgon får vi äntligen vara tillsammans igen, lovely <3
Nog om de, måste klä på mig för nu bär det av till syster!
Hade bra!
Kram.
- Everytime we touch -
Sådär då var torsdagens jobb och hemma sysslor avklarade. Nu är det bara lite små fix kvar sen är jag redo på avfärd. Har varit en bra dag på jobbet idag, gick ruskigt fort. Så skönt. Har dock varit väldigt trött men kom mig iaf upp till min morgonpromenad i morse det var ju tur de iaf. Men har varit allmänt trött hela dagen och är fortfarande trött. Åt middag tillsammans med grannen i vanlig ordning efter jobbet. Gjorde dessutom i ordning matbackar åt oss tills i morgon. Sen behöver man inte tänka mer på matbackar förrän på måndag, how nice! Ska snart göra mig klar för avfärd mot syster, hennes karl fyller år idag så det är kalas för hela slanten. Hon har dessutom bakat marängtårta, ska bli hur gott som helst. Sen efter de blir det hemåt och tidigt i säng. Fast måste ju självklart hinna prata med K innan jag går och sover!
I morgon är det äntligen fredag! Den mest efterlängtade fredagen på länge. Veckan har ändå gått väldigt fort på jobbet men här hemma har tiden nästan stått stilla har det känts som.. Tror också att tågresan i morgon kommer kännas som en evighet. Men jag känner redan lyckan i kroppen när jag kommer fram till luleå och äntligen får träffa K. Helt underbart. Sen är det bara 12 mil eller nåt sånt så får jag träffa barnen också, om dom nu inte hunnit sova.. För vi ska ju nämnligen äta på Max i luleå innan vi åker vidare till Fällfors, ska bli grymt gott. Max är det beeeesta!
Tror jag fortfarande är lite i chock sen igår.. Läste en väldigt speciell sak som gick rakt in i hjärtat och fick alla känslor att vakna till liv. Viste inte riktigt hur jag skulle ta de, blev så himla glad när jag läste de så till och med tårarna kom, många gånger om. Samtidigt är jag livrädd. Det var länge sen någon öppnade så djupt och ärligt till mig så jag vet inte hur jag ska bete mig, hur jag ska ta de, hantera de.. Det är många tankar och känslor just nu. Men ändå på ett positivt sätt.. Jag känner mig bara mer och mer säker för varje dag som går och jag hoppas att jag ska må lika bra och känna mig lika säker och trygg i det här när jag återvänder hem igen på söndag. Självklart kommer ångesten och paniken komma bara för att jag inte vill hem, inte vill tillbaka till vardagen som K inte medverkar i just nu. Men jag vill att känslorna som finns inom mig nu ska stanna där och växa sig starkare än någonsin. Jag tror inte jag kan hitta någon bättre än K, och jag vill heller inte leta. Jag vill verkligen få det här att fungera även om han finns 50 mil bort varannan vecka. Till slut kommer en lösning på distansen men just nu måste man gilla läget även om det är mer och mer jobbigt för varje dag som går och vissa gånger kanske det inte är 1 vecka tills vi ses utan 2 eller 3. Men om man verkligen vill och kämpar så tror jag att man klarar det mesta, eller jag är nästan helt säker på att man klarar de! Vissa dagar är tyngre än andra. Men jag vet att allt det här kommer vara värt i framtiden! Så nu hoppas jag verkligen på en väldigt kärleksfull och trygg framtid tillsammans med K. Och i morgon får vi äntligen vara tillsammans igen, lovely <3
Nog om de, måste klä på mig för nu bär det av till syster!
Hade bra!
Kram.
- Everytime we touch -
Kommentarer
Trackback
